Ryssland har varnat Finland och Sverige för att gå med i Nato, och hävdar att flytten inte skulle ge stabilitet till Europa.
Kremls talesman Dmitry Peskov sa till reportrar att “alliansen förblir ett verktyg inriktat på konfrontation”.
Det kommer när amerikanska försvarstjänstemän sa att Moskvas invasion av Ukraina har varit en “massiv strategisk blunder” som sannolikt kommer att leda till Nato-utvidgningen.
Amerikanska tjänstemän förväntar sig att de nordiska grannarna bjuder på medlemskap i alliansen, eventuellt redan i juni.
Washington tros stödja åtgärden som skulle få den västliga alliansen att växa till 32 medlemmar. Det amerikanska utrikesdepartementets tjänstemän sa förra veckan att diskussioner hade ägt rum mellan Nato-ledare och utrikesministrar från Helsingfors och Stockholm.
Innan Ryssland inledde sin invasion krävde Ryssland att alliansen skulle gå med på att stoppa all framtida utvidgning, men kriget har lett till utplacering av fler Nato-trupper på dess östra flank och ett ökat offentligt stöd för svenskt och finskt medlemskap.
Finska riksdagsledamöter förväntas få en säkerhetsrapport från underrättelsetjänstemän den här veckan, och premiärminister Sanna Marin sa att hon förväntar sig att hennes regering “kommer att avsluta diskussionen före midsommar” om huruvida en medlemskapsansökan ska göras.
Finland delar en 1 340 km (830 miles) lång gräns med Ryssland och har drabbats av invasionen av Ukraina.
Vad är Nato och hur hjälper det Ukraina?
Och Sveriges styrande socialdemokratiska parti, som traditionellt har motsatt sig Nato-medlemskap, sa att de omprövar denna ståndpunkt i ljuset av Rysslands attack mot sin västra granne. Partisekreterare Tobias Baudin sa till lokala medier att Nato-granskningen borde vara klar inom de närmaste månaderna.
“När Ryssland invaderade Ukraina förändrades Sveriges säkerhetsposition i grunden”, sa partiet i ett uttalande på måndagen.
Men Moskva har varit tydligt med att de motsätter sig all potentiell utvidgning av alliansen. Peskov varnade att blocket “inte är den sortens allians som säkerställer fred och stabilitet, och dess ytterligare expansion kommer inte att ge ytterligare säkerhet till den europeiska kontinenten”.
Förra veckan sa Peskov att Ryssland skulle behöva “balansera om situationen” med sina egna åtgärder om Sverige och Finland skulle gå med i Nato.
Och i februari varnade Maria Zakharova, talesperson för Rysslands utrikesministerium, för “militära och politiska konsekvenser” om länderna går med i blocket.
Nato bildades 1949 för att motverka hotet om sovjetisk expansion, men sedan Berlinmurens fall har ett antal tidigare kommunistiska östeuropeiska länder anslutit sig.
Medlemsstaterna är överens om att komma till varandras hjälp vid ett väpnat angrepp mot en enskild medlemsstat.
Trots hoten har båda länderna gått vidare med sina bud och ökat försvarsutgifterna.
På måndagen tillkännagav arméledare i Helsingfors en ny plan för att avsätta 14 miljoner euro (10,88 miljoner pund) för att köpa drönare till Finlands militär.
Och förra månaden sa svenska tjänstemän att de skulle öka försvarsutgifterna med tre miljarder kronor (317 miljoner dollar; 243 miljoner pund) 2022.