• Fri. Jul 1st, 2022

CNTech News

Senaste tekniska nyheter och uppdateringar

Sveriges flygfria rörelse: hur synen på semesterflyg förändras

Dec 1, 2021

Flygresor framställs ofta som önskvärda, trots dess höga miljökostnad. I Sverige har dock en rörelse som förespråkar att undvika att flyga fått inflytande sedan 2016, och har börjat förändra hur resande skildras i svenska medier.

Att åka på semester är den vanligaste anledningen till att flyga globalt. I Sverige orsakas 80 % av de nationella flygutsläppen av fritids- och semesterresor. Vår senaste forskning studerade hur medieartiklar, annonser och bilder från populära tidskrifter och tidningar speglar skiftande idéer och antaganden om semester med flyg i det svenska samhället.

För att studera förändrade åsikter och representationer av semesterflygresor analyserade vi dessa medieartiklar och bilder från 1950 till 2019. Vi letade efter vanliga teman (som syftet med semester) och identifierade hur dessa teman representerades över tid. Till exempel fann vi att idén om en semester som återställande har varit konsekvent över tid, men sättet att uppnå det har förändrats i vissa resemedier från att flyga till att hitta solsken till att söka efter upplevelser närmare hemmet.

Vår analys dokumenterade hur svenska medier skildrade semesterflygresor i tre faser (se bilden nedan): från lyxsträvanden (1950-1990-tal, ljusblå rad), till en normal del av mycket rörlig livsstil (1990-talet-nutid, mörkblå rad), till att alltmer kopplas till debatter om klimatförändringar (2016-nutid, grön rad).

Dessa förändringar illustreras av bilderna nedan. Till exempel visar SAS-annonsen nedan hur flyget sågs som en viktig och uppskattad del av semesterupplevelsen på 1950-talet, där flygresan sågs som bekväm och lyxig.

På 1990-talet tenderade semesterflyget att representeras som en normal del av medelklassens svenska liv och som en flykt från vardagens tryck, vilket illustreras i annonsen nedan från semesterföretaget TUI.

Även om positiva representationer av flygande fortfarande är vanliga, skiftade den svenska samhällsdebatten från 2016 till att lyfta fram alternativa sätt att resa, vilket illustreras i omslagsbilden av tågresandet i den svenska resetidningen Vagabond ovan. Tidningsartiklar började diskutera idén om att ta ansvar för klimatkostnaden för att flyga och utmana idén om flyg som socialt önskvärt.

Långsam resa
Media började spegla en förändring i attityderna om att flyga till semestermål som formulerades av vissa delar av samhället. Bevakningen av denna nya fas återspeglar också en ökad oro för vikten av att agera skyndsamt för att ta itu med klimatkrisen. leva enligt sina värderingar; ta moraliskt ansvar för klimatskador; och njuta av klimatvänligt resande.

Diskussioner om att undvika att flyga blev mycket mer uppmärksammade från 2016 när kändisar, journalister, akademiker och aktivister började offentligt lova att sluta flyga i svenska nyhetsmedier. En av de första var den berömda operasångerskan Malena Ernman (som också är aktivisten Greta Thunbergs mamma). Andra följde upp sina sociala medier-löften med hashtaggen #JagStannarPåMarken (#IStayOnTheGround).

Dessa löften markerade början på en intensifierad offentlig debatt i Sverige om önskvärdheten och nödvändigheten av flygresor, som spred sig internationellt under de följande åren.

Vissa kommentatorer tror felaktigt att den här trenden drivs av “flight shame”. Men förändringen vi identifierade i svenska resemedia ramar in att leva flygfritt som positivt, betonar alla miljöfördelar och mår bra av att hålla sig på marken.

Även om flygning fortfarande allmänt framställs som önskvärt, visar förändringar i viss mediebevakning påverkan av den flygfria rörelsen och illustrerar att olika perspektiv på vad som är ett bra liv under klimatförändringarna får ett visst inflytande.

Läs också: Efter första kvinnliga premiärministern får Sverige sin första transminister