• Sun. Jun 26th, 2022

CNTech News

Senaste tekniska nyheter och uppdateringar

Sverige vill visserligen göra något åt ​​klimatet, men: “Vi är, eh, lite långsamma”

Mar 1, 2022

Tack för att du delar med dig av denna berättelse! Men vänligen gör det på ett sätt som respekterar upphovsrätten för denna text. Om du vill dela eller reproducera denna fullständiga text, vänligen be om tillstånd från Innovation Origins (partners@innovationorigins.com) eller bli en partner till oss! Du är naturligtvis fri att citera denna berättelse med källhänvisning. Vill du dela den här artikeln på ett annat sätt? Använd då denna länk till artikeln: https://innovationorigins.com/sv/sweden-vill-göra-något-om-klimatet-men-vi-är-um-a-bit-slow/

En kris som coronapandemin kräver beslutsamma åtgärder. EU har frigjort 723,8 miljarder euro i ett försök att använda Recovery and Resilience Facility (RRF) för att dra den europeiska ekonomin ur recessionen orsakad av corona. För att kvalificera sig för en del av denna stora påse med pengar måste medlemsländerna lämna in en plan till EU-kommissionen. I serien Decarbonizing Europe lägger vi de planerna under ett förstoringsglas.

Ansökningsprocessen i Sverige går inte så smidigt som man hoppats. Landet hade lämnat ett förslag på 33,6 miljarder svenska kronor – cirka 3,2 miljarder euro – i maj förra året, varav ungefär hälften var öronmärkt för klimatförändringsåtgärder. EU hade gett sitt preliminära godkännande till återhämtningsplanen. Ändå är svenskarna fortfarande i limbo. Kommer pengarna verkligen någonsin att förverkligas?

“Sverige är, eh, lite långsamt”, instämmer Jens Matthiesen, svensk EU-representant. “Det är ganska betryggande för oss att Nederländerna fortfarande släpar efter oss.” Den andra kön av länder som ännu inte fått sina ansökningar beviljade är Polen, Ungern och Bulgarien – inte ett företag som Sverige utan vidare skulle vilja nämnas i samma andetag med.

Fram och tillbaka
Vad är det som orsakar förseningen för Sverige och varför går det fram och tillbaka? Nåväl, låt oss börja från början. Planen som lämnades in till EU i maj 2021 byggde på fem teman. För det första: grön återhämtning, utbildning och övergången från utbildning till arbete. Att ta itu med “demografiska utmaningar” (läs: den åldrande befolkningen) och utöka digitaliseringen av regeringar, och investera i “bostäder och tillväxt” var de andra teman.

Den svenska planen var helt i linje med de europeiska ambitionerna. Projekten överensstämde också med sex av de sju nyckeluppgifter som EU hade lyft fram för återhämtningsfonden.

Minst 40 procent av budgeten var direkt knuten till investeringar i klimatåtgärder och 24 procent till den digitala omställningen, helt i enlighet med kraven i Recovery and Resilience Facility.

Tonvikten lades på den ”gröna omställningen” för vilken 16,3 miljarder svenska kronor har budgeterats. Sverige, konstaterade regeringen, “har ett mer ambitiöst mål för att minska utsläppen av växthusgaser än EU som helhet, särskilt när det gäller inrikes transporter.”

Miljöpåverkan
Bland de reform- och investeringsformer som föreslogs inom återvinningsfonden var ”avskaffandet av skatterabatter på uppvärmningsbränslen inom industri, jordbruk, skogsbruk och vattenbruk.” I paketet ingick också en ”förstärkt och förenklad miljöledning i bonus-malus”. system för lätta fordon” och “förstärka bytet av bränsle”. Den svenska planen föreskrev också ”lokala och regionala klimatinvesteringar, inklusive i järnvägar”, och ”stöd för energieffektivisering av flerbostadshus”.

Dessutom hade hela återhämtningsplanen utvärderats för dess miljöpåverkan, inte bara de delar som direkt föll under rubriken “grön omställning”. Enligt regeringens webbplats hade “alla system som omfattas av återhämtningsplanen granskats för att säkerställa att ingen av planerna orsakar betydande skada på miljön.”

Alla åtgärder som ingick i den svenska återhämtningsplanen var åtgärder som också ingick i regeringens budget för 2020 och 2021. Kort sagt hade Sverige letat efter poster i sin budget som matchade strävandena från EU:s coronaåterhämtningsfond. Landet hade hoppats på att få ekonomiskt stöd från Bryssel för dessa budgetposter.

Men sedan hamnade landet i en politisk kris. Den tidigare socialdemokratiske statsministern Stefan Löfven avsattes genom ett misstroendevotum. En ny mitten-vänsterkoalitionsregering med Magdalena Andersson i spetsen tillträdde. Förutom att det visade sig att det inte fanns majoritet i riksdagen för regeringens budget. Istället antogs (mitten-höger)oppositionens budget i riksdagen, riksdagen.

Den budgeten är långt ifrån lika ambitiös när det gäller klimatet som regeringens budget som röstades ner. De gröna omställningsförslagen i den svenska EU-återhämtningsplanen stämmer inte längre med innehållet i den nya statsbudgeten.

Till exempel skrotade eller minskade oppositionen effektivitetsåtgärder för byggnader. Det skär också ned investeringsstödet för hyreslägenheter och krediter för skogsvård. Följaktligen måste regeringen gå tillbaka till ritbordet med återhämtningsplanen. Denna tredje omgång av ändringsförslag pågår fortfarande. En del börjar undra om Sverige kommer att ta sig an i tid för att överföra någon av de efterlängtade 3 miljarderna euro till statskontot.

Kritisk
Den politiska vänstern, och i synnerhet de gröna, är mycket kritiska till den kurs Sverige tar med oppositionens budget. “Oppositionspartierna har fråntagit statsbudgeten dess ambitiösa klimat- och miljömål, och genom att göra det äventyrar vi 34 miljarder kronor från EU:s återhämtningsfond”, svarade Amanda Palmstierna, De grönas riksdagsledamot. “Vi uppfyller inte EU:s klimatkrav. Det är inkompetent, oansvarigt och det skadar Sveriges rykte.”

I en opinionsartikel i Aftonbladet kommenterade de gröna partiledningen: ”Man måste undra när oppositionen beslutade att använda klimatmärkta EU-miljarder för att sänka bensinskatten. Inte ens en enögd opposition kan kalla detta ett klimatinitiativ, eller hur?”

Plus: ”För oss gröna är det självklart. Att fortsätta subventionera fossila bränslen är fel väg att gå mitt i en klimatkris. Istället måste vi investera i metoder som hjälper klimatet att gå framåt.”

För tillfället argumenterar politikerna fortfarande, “vi spelar i samma liga som Ungern och Polen vars pengar hålls tillbaka eftersom de hotar att inskränka den konstitutionella staten.”

Förhandlingar
De alternativ till återvinningsfonden som oppositionen nu lagt fram – utbyggnad av laddinfrastruktur, högre ersättning till arbetsgivare som tar sig an nystartade företag, samt satsning på vård och äldreomsorg – verkar inte ligga i linje med bestämmelserna i klimat- och digitaliseringskrav som ställs av EU

Men enligt Matthiesen, Sveriges EU-sändebud, är allt under kontroll. – Det handlar om relativt små punkter som behöver ändras. För närvarande förhandlas dessa ändringar. Samtalen går bra. Jag förväntar mig att EU-kommissionen kommer med ett beslut i slutet av mars.”