• Sat. Nov 27th, 2021

CNTech News

Senaste tekniska nyheter och uppdateringar

Sverige ska införa en ”riskskatt” för banker och kreditinstitut

Byadmin

Nov 19, 2021

Amanda Jern, Peter Nilsson och Gustaf Hylén på KPMG Sverige förklarar varför det är viktigt för banker och kreditinstitut att se över bruttoskulden och överväga effekten av den nya ’riskskatten’.

Den 28 oktober 2021 lämnade den svenska regeringen sitt förslag om en ny ”riskskatt” riktad till större banker och kreditinstitut.

Förslaget, även om det kritiserats hårt av flera organisationer under remissförfarandena, har föreslagits införlivas som svensk lagstiftning från och med 1 januari 2022.

Förslaget riktar sig till större banker och kreditinstitut, med argumentet att dessa instituts verksamhet utgör en stor finansiell risk för det svenska samhället om en ny global finanskris skulle inträffa.

Riskbeskattning – kortversionen
Riskskatten kommer att gälla i den mån ett kreditinstitut (på koncernnivå) har skulder kopplade till svensk verksamhet på över 150 miljarder kronor (15 miljarder dollar) i början av 2022. Tröskelbeloppet kommer att öka årligen baserat på ett index. Alla skulder inom en grupp bör inkluderas, förutom följande:

Koncerninterna skulder;
Avsättningar och obeskattade reserver; och
Skuld som inte är hänförlig till Sverige (d.v.s. skuld i ett utländskt koncernbolag som inte är hänförligt till verksamheten i en svensk filial/svensk verksamhet).

Den föreslagna skattesatsen är 0,05 % (0,06 % från 2023) som påförs bruttoskulden kopplad till den svenska verksamheten. En koncern med en bruttoskuld på 150 miljarder kronor skulle alltså ha en total skatteskuld på 75 miljoner kronor för 2022, medan en koncern med en bruttoskuld på 149 miljarder inte skulle ha någon skatteskuld.

Statligt stöd
Med hänvisning till ovanstående har en vanlig uppfattning som framförts under remissförfarandena varit att beskattning i denna form bör betraktas som statligt stöd som snedvrider konkurrensen på kreditmarknaden inom EU.

Statligt stöd är inte tillåtet inom EU utan ett formellt godkännande från EU-kommissionen. Yttrandet bygger på att beskattningen inte är progressiv utan snarare riktar sig till större institut som lämnar andra aktörer på marknaden utan skattskyldighet. Vidare föreslås, som framgått ovan, beskattningen tas ut på hela bruttoskulden och inte bara på bruttoskuld som överstiger det föreslagna tröskelbeloppet.

Den svenska regeringen betraktar dock inte riskskatten som statligt stöd i den mening som flera organisationer har framfört synpunkter under remissförfarandet. Det går att hävda att argumentationen som presenteras är vag. Innehållet i argumentet är att beskattningen av, specifikt, större institut är giltig utifrån den risk dessa innebär för det svenska samhället vid en finansiell kris. Andra kreditinstitut utsätter sig inte för samma risk och anses därför inte vara i en jämförbar situation.

Trots detta bad den svenska regeringen den 3 september 2021 EU-kommissionen om en bekräftelse på deras syn i frågan. Enligt regeringen kommer förslaget inte att genomföras innan en bekräftelse från kommissionen har kommit in. I andra fall har tiden för att få ett beslut från kommissionen varit över ett år (till exempel C 596/19 P och C 562/19 P angående riktad beskattning i Ungern och Polen).

Kommentar
Huruvida det är möjligt att få en bekräftelse från kommissionen och hinna rösta och implementera den nya lagstiftningen för att den ska träda i kraft den 1 januari 2022 är svårt att förutse.

Även om det föreslås att lagstiftningen kommer att träda i kraft om mindre än två månader, ansöktes kommissionen om en konformation så sent som i september 2021, och enligt vår förståelse kommer sannolikt inte att ses inom en snar framtid.

Hur som helst, eftersom det är tydligt att regeringen vill att förslaget ska bli verklighet redan i januari 2022 är det absolut nödvändigt, för att inte säga brådskande, för banker och kreditinstitut att se över sina bruttoskulder och överväga effekterna av den nya risken. beskatta.

Läs också: Dåliga nyheter för Bitcoin: Sverige vill att EU ska förbjuda gruvdrift

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *