Svenska myndigheter slår tillbaka mot påståenden om att deras socialtjänst “kidnappar” muslimska barn och fördömer en “desinformationskampanj” med virala videor som sprider misstro bland invandrarfamiljer.
Videor började dyka upp på arabiskspråkiga sociala medier i slutet av 2021 av verkliga ingripanden från barnskyddstjänster, som visar gråtande barn som separeras från upprörda föräldrar.
Med ett begränsat sammanhang kring de skildrade situationerna anklagar videorna Sverige för att vara en fascistisk stat där socialtjänsten placerar muslimska barn i kristna hem med pedofiler eller där de tvingas dricka alkohol och äta fläsk.
Efter att media från Mellanöstern rapporterat om påståendena har svenska regeringstjänstemän och socialtjänsten gått ut i kraft för att förneka anklagelserna.
– Det gör vi absolut inte, säger migrations- och integrationsminister Anders Ygeman till AFP och betonade att huvudmålet var att stödja familjer.
Ygeman sa att kampanjen delvis underblåstes av “frustrerade föräldrar som har misslyckats i sitt föräldraskap” och projicerade sin ilska mot myndigheterna.
“ondskefulla krafter”
“Det finns också illvilliga krafter som vill utnyttja dessa föräldrars frustration för att sprida misstro och splittring”, sa han.
Sveriges nyskapade Psykologiska Försvarsmyndigheten har beskrivit många av filmerna som gamla, och presenterar ett falskt sammanhang med ett “syfte att polarisera”.
Magnus Ranstorp, terroristexpert vid Försvarshögskolan, säger till AFP att kampanjen i första hand baserades på en Facebook-grupp som heter “Barnens Rattigheter Mina Rattigheter”, där föräldrar delar erfarenheter av att få sina barn “orättvist” borttagna från deras vård.
Radikala imamer i Sverige och utomlands snappade upp berättelserna, liksom ett nytt politiskt utkantsparti Nyans (Nuance), som har gjort tvångsbortförandet av barn till ett rop inför det allmänna valet i september.
Muslimska online-influencers med miljontals följare gick också med i striden, liksom den arabiska sajten “Shuoun Islamiya” (“Islamiska frågor”), som har publicerat ett 20-tal videor.
Flera protester har också hållits runt om i Sverige.
Ranstorp sa att även om det kan finnas en del legitim kritik mot socialtjänsten var den hårda retoriken i mediainläggen “uppviglande”.
Julia Agha, chef för det arabiskspråkiga nyhetsmediet Alkompis med säte i Stockholm, har följt kampanjen noga.
– Till att börja med var det förmodligen tänkt som en kampanj där familjer till dem vars barn har omhändertagits har känt sig orättvist behandlade och velat kritisera socialtjänsten, säger hon till AFP.
“Det som har hänt är att den här kampanjen har hamnat i händerna på krafter utomlands som har satt ett religiöst filter över den och sprider desinformation, som nu mer ser ut som en hatkampanj mot Sverige och det svenska samhället.”
“Integrationsutmaningar”
Socialstyrelsen, som har tillsyn över socialtjänsten, insisterar på att det alltid är en sista utväg att ta bort barn från sina hem.
Det görs bara “när frivilliga åtgärder inte är möjliga och det finns en avsevärd risk att barnets hälsa eller utveckling skadas”, säger byrån till AFP i ett mejl.
År 2020 var totalt 9 034 barn i statlig vård utan föräldrarnas medgivande, visar officiell statistik.
Forskare och socialarbetare har noterat att även om fler invandrarbarn förs bort från sina hem än etniska svenskar, är invandrarfamiljer också mindre benägna att acceptera tidigare stadier av hjälp från socialarbetare.
Sverige hyllas ofta som ett pionjär inom barns rättigheter och var det första landet som förbjöd kroppslig bestraffning av barn, inklusive smisk, 1966.
Men kritiker säger att om man avfärdar frågan som desinformation ignoreras verkliga problem med socialtjänsten.
Mariya Ellmoutaouakkil, 35, som immigrerade till Sverige för 12 år sedan från Marocko, organiserade en protest utanför socialkontoret i sin hemstad Gallivare förra året, efter att två av hennes tre barn tagits ur hennes vård.
Hon berättade för AFP att hennes son, 10, och dotter, sex, togs efter att socialtjänsten påstått våld i hemmet.
Hon sa att beslutet inte var baserat på bevis, bara på socialarbetares intervjuer med barnen som hon aldrig har fått träffa.
Socialtjänsten kommenterar vanligtvis inte enskilda ärenden.
Ellmoutaouakkil sa att hon förstod att hennes barn inte hade blivit “kidnappade”, men att hon förstod varför vissa människor använder termen.
“Det kan börja kännas som en kidnappning för mig som mamma”, sa hon. “När vi som föräldrar inte får svar kan jag förstå att de kallar det så”.
Sverige har kämpat i åratal för att integrera invandrare.
Det rika landet med 10,4 miljoner beviljade asyl och familjeåterföreningar till mer än 400 000 människor från 2010 till 2019 – fler per capita än något annat europeiskt land.
– Sverige har fortfarande många integrationsutmaningar, inte minst när det kommer till segregation, säger Agha till AFP.
Hon sa att många invandrare kämpar för att lära sig svenska, bor i områden där de bara interagerar med andra invandrare och inte känner sig en del av det svenska samhället.