En topptjänsteman från Sveriges nya byrå för “psykologiskt försvar” sa att landet hade beslutat att ta tillbaka det kalla krigets regeringsorgan mitt i rädsla för rysk aggression mot Ukraina.
Magnus Hjort, biträdande direktör för byrån, som återupprättades förra månaden för att bekämpa utländsk desinformation, sa att oron var särskilt ökad inför det svenska valet i september, mot bakgrund av Europas “försämrade säkerhetssituation”.
Spänningarna ökar i regionen efter Rysslands truppuppbyggnad nära Ukrainas gräns, vilket föranleder diskussioner om huruvida Sverige och Finland, som inte är medlemmar i Nato, bör gå med i militäralliansen. Förra månaden stärkte Sverige sin militära närvaro på den strategiskt viktiga ön Gotland, i Östersjön.
Samtidigt som Hjort sa att det inte fanns något omedelbart hot mot Sverige, varnade han: “Vi kan inte utesluta att Sverige kan attackeras.”
Den tidigare iterationen av byrån lades ner 2008, men mycket av den avvecklades år tidigare efter det kalla krigets slut. Medan den nya byrån har funnits sedan 2016, sa Hjort att den senaste Ryssland/Ukraina-krisen har satt Sverige på beredskap inför valet.
– Det kan innebära att säkerhet och försvar blir viktigare i valet, och det kan innebära att det kan vara mer intressant för en främmande makt att påverka hur folk röstar – att se till att Sverige vidtar “rätt åtgärder” i hur en främmande makt ser det, sa han. ”Så det kan finnas ett större intresse för att påverka riksdagsvalet. Det är möjligt på grund av säkerhetsläget i Europa just nu.”
Svenska psykologiska försvarsmyndighetens uppdrag, som har cirka 45 anställda och förväntas växa, är att “värna vårt öppna och demokratiska samhälle, den fria åsiktsbildningen och Sveriges frihet och självständighet.”
Med hänvisning till valet i USA 2016 och försöken att störa valet 2017 i Frankrike – som förra året inrättade en liknande byrå för att bekämpa utländsk desinformation och falska nyheter – sa Hjort som exempel: ”Auktoritära stater har i flera år försökt påverka valen. Skillnaden idag är att man genom sociala medier har bättre möjligheter att påverka människor. Det är därför vi måste ha kapacitet att övervaka för en inblandning i vår demokrati.”
Den ryska annekteringen av Krim 2014 fick Sverige att börja återuppbygga sitt “totalförsvar”, som kombinerar militär, civil och psykologisk säkerhet, sade han. ”Det vi har sett på sistone är att säkerhetsläget har försämrats i vår del av världen. Det har blivit mer spänt.”
Försämrade relationer i Europa har visat hur desinformation och störningar är en “viktig del av den verktygslåda som auktoritära stater använder för att uppnå sina mål”, sade han.
Han tillade: “Vi måste ha något att analysera, identifiera detta och för att kunna motverka det och det är därför vi nu etablerar en psykologisk försvarsmyndighet i Sverige.”
Även om valet kommer att vara en av dess viktigaste uppgifter i år, är myndigheten avsedd att visa ett långsiktigt engagemang för att “stärka motståndskraften inom befolkningen”, inklusive över statliga myndigheter och kommuner för att identifiera inblandning från främmande stater i frihet av åsikt och uttryck.
“Konflikter mellan stater kommer att finnas efter detta år också,” sa han. Men han tillade: “Det här året kan bli särskilt otäckt och svårt.”
Sociala medier, sa Hjort, har dramatiskt förändrat karaktären på psykologiskt försvar, vilket gör Sverige “mer sårbart”.
Medan han sa att de sociala medieföretagen “alltid skulle kunna göra mer” för att skydda mot utländsk intervention, ligger psykologiskt försvar också i att enskilda medborgare är medvetna om att de kan bli utsatta för inflytande från främmande makter.
Mats Engström, gäststipendiat vid Europeiska rådet för utrikesrelationer, sa att andra svenska myndigheter redan arbetar på fältet, men inrättandet av den psykologiska försvarsbyrån var “ett ytterligare steg i ljuset av ökade hot”.
Han sa att rysk propaganda har hänvisat till Sverige negativt de senaste åren, bland annat i frågor som immigration, men att farhågorna för inflytande som påverkar valet 2018 inte verkar förverkligas.
Det fanns, sa han, farhågor om hur den nya byrån skulle kunna påverka yttrandefriheten. “Den kommer att behöva trampa mycket försiktigt i kontroversiella frågor för att inte skapa intrycket av att staten försöker kväva kritiska åsikter. Även om det står i instruktionen att den nya myndigheten ska främja yttrandefriheten är gränsen inte lätt att dra.”