• Mon. Jun 27th, 2022

CNTech News

Senaste tekniska nyheter och uppdateringar

Neutrala finländare och svenskar omprövar idén om NATO-medlemskap

Mar 3, 2022

HELSINGFORS — Genom det kalla kriget och decennierna sedan har ingenting kunnat övertyga finländare och svenskar om att de skulle vara bättre av att gå med i Nato — förrän nu.

Rysslands invasion av Ukraina har djupt förändrat Europas säkerhetsutsikter, inklusive för de nordiska neutrala Finland och Sverige, där stödet för att gå med i Nato har ökat till rekordnivåer.

En undersökning beställd av det finska TV-bolaget YLE denna vecka visade att för första gången stöder mer än 50 % av finländarna att gå med i den västerländska militäralliansen. I grannlandet Sverige visade en liknande undersökning att de som var för Natomedlemskap var fler än dem som var emot.

“Det otänkbara kan börja bli tänkbart”, twittrade Sveriges förre statsminister Carl Bildt, en förespråkare för NATO-medlemskap.

Inget land kommer att gå med i alliansen över en natt. Stödet för NATO-medlemskap ökar och minskar, och det finns ingen klar majoritet för att gå med i deras parlament.

Men tecknen på förändring sedan Ryssland började sin invasion förra veckan är omisskännliga.

Attacken mot Ukraina fick både Finland och Sverige att bryta med sin policy att inte tillhandahålla vapen till länder i krig genom att skicka automatgevär och pansarvärnsvapen till Kiev. För Sverige är det första gången som de erbjuder militärt bistånd sedan 1939, då det bistod Finland mot Sovjetunionen.

Det ryska utrikesdepartementet, som tydligen kände en förändring bland sina nordiska grannar, uttryckte förra veckan oro över vad man beskrev som försök från USA och några av dess allierade att “dra in” Finland och Sverige till Nato och varnade för att Moskva skulle tvingas ta repressalier om de gick med i alliansen.

Sveriges och Finlands regeringar svarade att de inte kommer att låta Moskva diktera deras säkerhetspolitik.

“Jag vill vara extremt tydlig: Det är Sverige som självt och självständigt bestämmer över vår säkerhetspolitiska linje”, sa Sveriges statsminister Magdalena Andersson.

Finland har en konfliktfylld historia med Ryssland, som de delar en gräns på 1 340 kilometer (830 mil). Finländarna har deltagit i dussintals krig mot sin östra granne, i århundraden som en del av det svenska kungariket och som en självständig nation under världskrigen, inklusive två som utkämpades med Sovjetunionen 1939-40 och 1941-44.

Under efterkrigstiden hade Finland emellertid pragmatiska politiska och ekonomiska band med Moskva, förblev militärt alliansfritt och en neutral buffert mellan öst och väst.

Sverige har undvikit militära allianser i mer än 200 år och valt en fredsväg efter århundraden av krigföring med sina grannar.

Båda länderna satte stopp för traditionell neutralitet genom att gå med i Europeiska unionen 1995 och fördjupa samarbetet med Nato. En majoritet av människorna i båda länderna var dock bestämt emot fullt medlemskap i alliansen – fram till Rysslands aggression mot Ukraina.

YLE-undersökningen visade att 53 % var för Finlands medlemskap i Nato, med endast 28 % emot. Enkäten hade en felmarginal på 2,5 procentenheter och omfattade 1 382 svarande som intervjuades 23 till 25 februari. Rysslands invasion började den 24 februari.

“Det är en mycket betydande förändring”, säger seniorforskare Matti Pesu från Finlands internationella institut. “Vi har haft en situation de senaste 25-30 åren där finländarnas åsikter om Nato har varit mycket stabila. Nu verkar den ha förändrats totalt.”

Samtidigt som Pesu noterade att det inte är möjligt att dra slutsatser från en enda undersökning, sa Pesu att ingen liknande förändring i den allmänna opinionen inträffade efter Rysslands krig med Georgien 2008 och annekteringen av Krimhalvön 2014, “så detta är ett undantag.”

I Sverige visade en undersökning i slutet av februari på uppdrag av SVT att 41 % av svenskarna stödde NATO-medlemskapet och 35 % motsatte sig det, vilket är första gången som de som var positiva överträffade dem som var emot.

Den nordiska duon, viktiga partner för Nato i Östersjöområdet där Ryssland kraftigt har ökat sina militära manövrar under det senaste decenniet, har starkt betonat att det är upp till dem ensamma att bestämma om de vill gå med i militäralliansen.

I sitt nyårstal sa Finlands president Sauli Niinisto tillspetsat att “Finlands manöverutrymme och valfrihet inkluderar också möjligheten till militär anpassning och att ansöka om medlemskap i Nato, om vi själva skulle bestämma det.”

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg noterade förra veckan att för Helsingfors och Stockholm “är det här en fråga om självbestämmande och suverän rätt att välja sin egen väg och sedan potentiellt i framtiden också att ansöka om Nato.”

Det finns inga fastställda kriterier för att gå med i Nato, men blivande kandidater måste uppfylla vissa politiska och andra överväganden. Många observatörer tror att Finland och Sverige skulle kvalificera sig för ett snabbt inträde i Nato utan långa förhandlingar och medlemskap kan bli verklighet inom några månader.

Finlands statsminister Sanna Marin sa i veckan att hennes socialdemokratiska parti skulle diskutera ett eventuellt Nato-medlemskap med andra partier men satte ingen tidsram. Hon sa att alla är överens om att händelserna under de senaste veckorna har förändrat spelet.

“Tillsammans ser vi att säkerhetsläget har förändrats anmärkningsvärt sedan Ryssland attackerade Ukraina. Det är ett faktum som vi måste erkänna”, sa Marin.