• Mon. Jul 4th, 2022

CNTech News

Senaste tekniska nyheter och uppdateringar

Krig i Ukraina: Kommer det att föra Sverige och Finland närmare att gå med i Nato?

Mar 4, 2022

Sverige och Finland har hållit sig utanför Nato på grund av sin militära alliansfrihetspolitik. Det har tidigare stötts av majoriteter av både finländare och svenskar. Men kriget i Ukraina har förändrat det.

Skepsisen mot värdet av att gå med i Nato avtar snabbt i både Sverige och Finland till följd av Rysslands president Vladimir Putins oprovocerade invasion av Ukraina.

En nyligen genomförd opinionsundersökning gjord i Sverige visar att allmänhetens uppfattning har förändrats dramatiskt: 41 % sa att de var för ett NATO-medlemskap; 35 % var emot, medan 24 % sa att de är osäkra. För första gången var fler av de tillfrågade för medlemskap än emot.

Den förändringen i opinionen är ännu mer dramatisk i Finland. För första gången i dess historia är en majoritet av finländarna för att gå med i alliansen.

“För att ge dig lite sammanhang, på senare tid har bara cirka 24 till 28% varit för. Så nu när vi har en majoritet på 53% på bara några veckor är fantastiskt,” Henri Vanhanen, en finsk utrikespolitisk analytiker och rådgivare till oppositionspartiet National Coalition Party, berättade för DW.

Även om förändringen i den allmänna opinionen är häpnadsväckande – med tanke på att det i åratal praktiskt taget inte har funnits någon rörelse – kan inrikespolitiken, särskilt i Sverige, fortfarande stoppa regeringen från att söka medlemskap, säger Anna Wieslander, ordförande för Institutet för säkerhets- och utvecklingspolitik i Stockholm. .

“Du har en ganska polariserad situation bland partierna. Du skulle ha de högerorienterade partierna som är pro-NATO, sedan rödgröna som är emot att gå med; och så har du det högerextrema partiet, Sverigedemokraterna, det tredje största partiet som också är emot”, säger Wieslander, som också är chef för norra Europa vid Atlantiska rådet och generalsekreterare för Svenska Försvarsförbundet.

För att hitta en parlamentarisk majoritet skulle det behövas “ett snabbt skifte, och det är inte alltid så lätt att byta ett politiskt parti”, förklarade hon.

Starka militära band
Både Sveriges och Finlands neutralitetsdoktrin förkastades efter det kalla kriget när de gick med i Europeiska unionen. Men militär alliansfrihet har funnits trots båda ländernas ökande samarbete och interoperabilitet med Nato under det senaste decenniet.

“Det finns en mycket djup bilateral relation med USA. Det finns också ett trilateralt avtal mellan Sverige, USA och Finland. Sverige har också varit en utökad möjlighetspartner med Nato sedan 2014,” Zebulon Carlander, försvarsanalytiker och co. -författare till boken “Strategic Choices — The Future of Swedish Security”, berättade för DW.

Det samarbetet gör att Sverige kan samarbeta och delta i militära övningar med Nato. Likaså när Sverige genomför militärövningar deltar andra Nato-länder, i synnerhet USA.

Vanhanen säger att även om både Sverige och Finland har dragit nytta av den här typen av försvarspartnerskap kan det vara dags för nästa steg. “Jag tror att vi nu bara måste se på det här från ett annat perspektiv och kanske ta det till nästa nivå.”

Ett resultat av förra veckans NATO-artikel 4-samråd, som åberopades av åtta allierade utifrån deras upplevda hot mot den egna säkerheten, var att Sverige och Finland skulle få underrättelseinformation för att bättre kunna bedöma situationen i Ukraina.

Ryssland har framställt de nordiska ländernas uppfattade vändningar mot Nato som ett hot och sagt att de kommer att reagera därefter. Både Sverige och Finland reagerade med upprördhet.

finlandssvensk symbios
Kriget i Ukraina innebär att korten blandas om helt. Sverige och Finland har länge varit strategiskt bundna i försvars- och säkerhetsfrågor. Om den ena eller den andra skulle göra Nato-draget skulle den andra troligen följa efter, tror både Vanhanen och Carlander.

Den flagranta och oprovocerade attacken mot Ukraina har tvingat Finland att ompröva sin ståndpunkt. “Vi måste omvärdera och omvärdera det ryska hotet mot Finland. Jag tycker att det är rättvist att säga vid det här laget att Ryssland också är ett militärt hot mot Finland”, säger Vanhanen.

– Det är just för att Ryssland hotar och mobbar sina grannar som länder som Sverige och Finland överhuvudtaget för en Nato-debatt, påpekade Carlander. “Vad Sverige än beslutar vilar enbart på den svenska regeringen, riksdagen och befolkningen.”

Ett exempel på nytänkandet är Sveriges beslut att förse ukrainska väpnade styrkor med dödligt militärt bistånd, inklusive 5 000 pansarvärnsvapen, vilket Carlander sa är både betydelsefullt och utan motstycke på senare tid.

“Vi har inte gett militärt bistånd i de volymerna sedan vinterkriget mellan Finland och Sovjetunionen 1939”, förklarade han.

Finland tillhandahåller samtidigt 2 500 automatgevär, 150 000 patroner för gevären, 1 500 pansarvärnsvapen med en skott och 70 000 stridsransonpaket till Ukraina.

När går de med?
Så hur snabbt skulle Finland och Sverige kunna gå med i Nato? I början av februari sa chefen för Sveriges oppositionsparti Moderata, Ulf Kristersson, att han var övertygad om att hans land skulle gå med inom de närmaste fem åren. Kriget i Ukraina skulle mycket väl kunna påskynda det.

Sveriges kommande riksdagsval kan dock kasta upp permutationer som kan “gynna ytterligare polarisering” och leda till förseningar, sa Wieslander.

Ändå säger Vanhanen att han är optimistisk att det kan ske snabbare i Finlands fall. “Jag tror att det skulle ske inom ett par månader, och den längsta, på ett år.”