• Sat. Jul 2nd, 2022

CNTech News

Senaste tekniska nyheter och uppdateringar

Konsumenter i Sverige kommer att uppleva låga kostnader när industrin går till nollutsläpp

Feb 21, 2022

En ny svensk forskningsrapport som involverar 39 forskare från olika institutioner, inklusive Resources for the Future (RFF), drar slutsatsen att varken tekniska eller ekonomiska hinder hindrar Sverige från att uppnå sitt klimatmål 2045 – och att minska koldioxidutsläppen i ekonomin för att mildra klimatförändringarna är brådskande. .

Sverige är en exportorienterad ekonomi med stora industrier som inkluderar motorfordon, industrimaskiner, järn och stål, telekommunikation och läkemedel. Följaktligen kan lärdomar från Sverige vara viktiga för att minska utsläppen i svårbekämpade sektorer i andra ekonomier runt om i världen.

Det svenska forskningsprogrammet som släppte den senaste rapporten, kallad Mistra Carbon Exit, har studerat hela värdekedjor för att inventera den industriella omvandling som krävs för att transport-, byggnads- och byggsektorerna ska nå nollutsläpp. I vissa fall är kostnaderna för att ta bort koldioxid höga på producentnivå. Men i motsats till vad som ofta hävdas, finner Mistra Carbon Exit-forskningen att kostnaden för omvandlingen som överförs till konsumenterna i slutet av värdekedjan kommer att vara liten i de flesta fall – och liten för ekonomin totalt sett. Här sammanfattar vi resultaten som nyligen rapporterats i Dagens Nyheter.

Sveriges stora cement- och stålindustri, som står för 18 procent av Sveriges koldioxidutsläpp, ger illustrativa exempel. De investeringar som krävs för att göra dessa material klimatvänliga är mycket stora och kommer verkligen att göra materialen dyrare. Den nödvändiga investeringen fördubblar cementkostnaden, samtidigt som klimatneutralt stål blir 20–30 procent dyrare än den konventionella produkten idag. Effekterna längre ner i värdekedjan är dock marginella. Till exempel skulle ett hyreshus med kolfri cement vara drygt 2 000 dollar dyrare per enhet, och ett fordon byggt av fossilbränslefritt stål skulle bli några hundra dollar dyrare. Dessa kostnadsökningar motsvarar cirka en halv procent. Andra åtgärder – som att använda lättare eller mindre täta byggmaterial – kan till och med minska kostnaderna.

Även om varken teknik eller ekonomi står i vägen för att uppnå nettonoll koldioxidutsläpp i Sverige behöver en övergripande strategi koppla kortsiktiga åtgärder och snabba utsläppsminskningar med genomförandet av långsiktiga, dyrare åtgärder.

En del av den strategin är behovet av tydliga krav i offentlig upphandling, med stora statliga uppdragsgivare i uppdrag att leda. Mistra Carbon Exit-forskningen återspeglar det senaste arbetet av kollegor på RFF och drar slutsatsen att på kort sikt bör krav på offentlig upphandling säkerställa att bästa tillgängliga teknik används och att leverantörer investerar i ny kunskap och teknologi. Lika viktiga är utbildnings- och stödstrukturer för både leverantörer och kunder. Framgång kräver samordning genom hela värdekedjan, vilket är särskilt viktigt inom byggbranschen, där det finns stora potentiella möjligheter att utnyttja mer flexibla, samarbetsvilliga och långsiktiga upphandlingsstrategier som genomsyrar all projektverksamhet. Midstreamköpare av basmaterial måste kanalisera konsumenternas preferenser för gröna produkter, till exempel skapa nischmarknader för koldioxidfritt stål inom biltillverkning som kan bidra till att lansera den industriella omvandlingen och samtidigt bevara svensk industris konkurrenskraft.

Att utveckla teknik för ett flexibelt elsystem är också avgörande, med en kraftig expansion av förnybar elproduktion i Sverige. Ett energisystem med stor andel vindkraft och solenergi behöver hantera stora variationer i utbudet; till exempel genom vätgaslagring, smart styrning av värmepumpar och fordonsladdning.

Att påskynda övergången inom transportsektorn är avgörande. Även om Sveriges andel av elbilar i nyförsäljningen är bland de högsta i EU, måste den andelen fortsätta att öka snabbt. Liksom i USA måste infrastruktur för fordonsladdning göras tillgänglig för allmänheten och bättre samordning behövs mellan el- och transportsektorerna så att kapacitetsbrist i lokala nät kan undvikas. För tunga fordon, sjöfart och flygplan behöver elektrifieringen kompletteras med andra energibärare.

Framsteg när det gäller elektrifiering inom transporter och byggnader kräver stora framsteg i regelverket för batterier. Ur ett globalt perspektiv riskerar elektrifiering av fordonsflottan en förskjutning av utsläppen från avgasrör till tillverkning av batterier, om övergången sker i länder med låga klimatambitioner. För att säkerställa att elektrifieringen av den svenska fordonsflottan leder till maximal klimatnytta behöver utsläppen längs hela värdekedjan kvantifieras, redovisas och eventuellt regleras.

Prissättningen av utsläpp spelar en viktig roll i Sveriges omvandling. Kostnaden för att släppa ut koldioxid till EU:s system för handel med utsläppsrätter överstiger 90 euro (102 USD) per ton. Men ytterligare stöd och instrument behövs. Handeln med utsläppsrätter behöver kompletteras med reglering och investeringar för att stödja transformativ teknik som för närvarande är för dyra för att motiveras enbart med priset på utsläppsrätter. Ett exempel på en oöverkomligt dyr teknik är avskiljning och lagring av koldioxid, men sådan teknik kommer att behövas för att Sverige ska nå nettonollutsläpp till 2045.

För att nå netto-nollmål till låg kostnad krävs också nya finansierings- och affärsmodeller, tillsammans med konverteringsmedel för att minska risken för de stora klimatinvesteringar som måste göras på producentnivå, såsom teknik för att avlägsna koldioxid. Sverige har goda förutsättningar att vara ledande när det gäller att uppnå negativa utsläpp; till exempel genom att separera och lagra biogen koldioxid från massa- och pappersindustrin och från fjärrvärmeverk. I dag finns dock inga incitament för sådana investeringar, utöver åtaganden från den svenska regeringen att anslå medel i budgeten. Ett hållbart tillvägagångssätt för att genomföra incitament är en kvotplikt i sektorer som är svåra att minska.

Denna nya forskning från Mistra Carbon Exit-programmet i Sverige når slutsatser som gäller överallt. Klimatförändringarna kommer att minska sysselsättningen inom vissa sektorer, med varierande konsekvenser bland glesbygd och tätort. Därför kommer det att vara avgörande att arbeta för en inkluderande och rättvis övergång, och dessa överväganden är en ständigt prioriterad prioritet på RFF. Samtidigt kommer omställningen att skapa nya jobb, och en ny global marknad för klimatsmarta produkter och tjänster kommer att växa fram. Den nya forskningen visar att energiomställningen kan leda till att svensk industri växer marknadsandelar internationellt samtidigt som det skapar fördelar i hela samhället. Ändå, även när politik, näringsliv och allmänhet verkar fast beslutna att förändras i Sverige, saknas flera av de nödvändiga förutsättningarna som vi identifierar. Uppmärksamhet på dessa förutsättningar kommer att bidra till att Sverige når sina avgörande klimatmål – snabbare och till lägre kostnad.