• Mon. Jul 4th, 2022

CNTech News

Senaste tekniska nyheter och uppdateringar

Gynnsamt säkerhetsklimat finns på Sveriges ridskolor, travstall

Feb 17, 2022

Säkerhetsklimatet på svenska ridskolor och travstall som undersökts i en nyss publicerad studie visade sig vara generellt bra.

Fynden baseras på information som samlats in från anställda och chefer på sex ridskolor och sex travstall i den centrala delen av landet.

Den svenska hästsektorn anses vara en arbetsmiljö med hög risk, med relativt höga skadefrekvenser och skadornas svårighetsgrad.

Allmän säkerhetsforskning har identifierat ett samband mellan säkerhetsprestanda och säkerhetskultur, men lite är känt om säkerhetskulturens krångligheter i den svenska hästnäringen, särskilt kring chefers och anställdas uppfattning om sin arbetsmiljö.

Forskarna Cecilia Lindahl, Åsa Bergman Bruhn och Ing-Marie Andersson gav sig i kast med att utvärdera hästanläggningar genom att använda Nordic Safety Climate Questionnaire.

Enkäten har tagits fram av ett nordiskt nätverk av arbetarskyddsforskare för att bedöma säkerhetsklimatet på arbetsplatserna. Den är standardiserad och kan användas för jämförande studier för att utvärdera säkerhetsklimatstatus och säkerhetsklimatinterventioner.

Alla fast anställda på de 12 utvalda arbetsplatserna ombads att fylla i enkäten. Ridskolorna hade 4 till 15 anställda, medan travstallet hade 3 till 8. De var en blandning av heltids- och deltidsanställd personal.

Studiegruppen genomförde även individuella intervjuer med 47 av de anställda.

“Resultaten visade att säkerhetsklimatet generellt var positivt och att anställda var medvetna om riskerna med deras arbete”, rapporterade forskarna i tidskriften Animals.

– Det här visar att det går att ha ett bra säkerhetsklimat i en högrisk arbetsmiljö.

“Ridskolorna hade vanligtvis rutiner för riskbedömning och arbetsmiljöledning, men sådana rutiner saknades ofta i travstallen, vilket tyder på bristfällig prioritering av säkerheten från ledningen.”

Forskarna sa att det huvudsakliga området som bör inriktas på att förbättra säkerheten inom sektorn är behovet av att anställda prioriterar säkerhet och inte accepterar risker.

“De intervjuade anställda rapporterade att de strävar efter att arbeta säkert, men erkände att de tog kalkylerade risker och offrade säkerheten för att vinna tid tillbaka eller spara energi.

”Det fanns en allmän acceptans för mindre skador som en del av jobbet och en uppfattning om att många skador inte går att förebygga. Denna normalisering innebar att tillbud och olyckor ignorerades och därmed inte rapporterades, diskuterades eller följdes upp om de inte var allvarliga.

“Denna aspekt av hästsäkerhetskulturen bör inriktas på att förbättra säkerheten och minska yrkesskador.”

Proaktiv i stället för reaktiv säkerhetshantering bör främjas, sa de, där säkerhet är en integrerad del av det dagliga arbetet och alla anställda uppmuntras att identifiera faktorer som bidrar till arbetsskador och utveckla strategier för att förebygga skador.

Ledningen, sa de, bör främja en kultur av säkerhetsmedvetenhet på alla nivåer i organisationen och se till att säkerhet är en integrerad del av det dagliga arbetet, inte inriktad enbart när skador inträffar.

“Alla skador måste tas på allvar och rapporteras, och olycksutredningar bör användas systematiskt för att lära av negativa händelser, identifiera faktorer som bidrar till arbetsskador och utveckla strategier för att förebygga skador.”

Anställdas deltagande och uppmuntran är ytterligare viktiga faktorer, sa de.

“På dessa sätt, genom kontinuerliga förbättringar av säkerhetsklimatet, kan säkerhetskulturen inom hästsektorn förbättras över tid.”

Lindahl och Andersson arbetar på Institutionen för jordbruk och livsmedel, en del av RISE Research Institutes of Sweden; och Bruhn är på Arbetsvetenskap, en del av Högskolan Dalarna.