Debatten om huruvida den eskalerande situationen i Ukraina motiverar ett undantag och att tillåta vapenleveranser vinner mark i Finland och Sverige – länder med traditionellt restriktiv vapenexportpolitik.

Lagstiftningen i Finland och Sverige förbjuder vapenexport till länder i krig eller kränkande av mänskliga rättigheter. Principen finns också med i den nuvarande regeringens program i Finland, som president Sauli Niinistö nämnde vid säkerhetskonferensen i München förra helgen.

En liknande hållning intog Sveriges utrikesminister Ann Linde (SDP). I en kommentar till Sveriges TV:s Agenda-program förra veckan klargjorde Linde att regler som förbjuder vapenexport särskilt bör följas i konfliktsituationer som den nuvarande.

Sprickor börjar dock uppstå. I Sverige sa försvarsminister Peter Hultqvist (SDP) i tidningen Dagens Nyheter att vapenembargot mot Ukraina kanske inte är hugget i sten utan kräver en bedömning från Inspektionen för strategiska produkter (ISP). Kroppen intog en negativ syn på att många faktorer talar emot att ge tillstånd.

Oppositionen har dock hållit frågan vid liv.

Det konservativt-liberala Moderaterna efterlyser vapentransporter medan Centerpartiet, Kristdemokraterna och de populistiska Sverigedemokraterna gärna ser att frågan åtminstone granskas.

I Finland sa ordföranden för riksdagens utrikesutskott Jussi Halla-aho från Finnspartiet på lördagen att vapenembargot inte tjänar till att bevara freden utan stöder angriparen.

Frågan splittrar den finska regeringen.

Svenska Folkpartiet och Miljöpartiet verkar vara redo att överväga vapenleveranser medan socialdemokraterna, Centerpartiet och Vänsterförbundet är fortsatt emot.

I en presskonferens på tisdagen antydde Niinistö en utökad användning av finansiella instrument för att hjälpa Ukraina.