• Mon. Jul 4th, 2022

CNTech News

Senaste tekniska nyheter och uppdateringar

Bevis från Sverige: Hur lokala myndigheter formar migrationspolitiken

Feb 9, 2022

Medan migrationspolitiken vanligtvis fastställs av nationella regeringar, spelar lokala myndigheter en nyckelroll i att hantera bosättningen av migranter och deras integration i samhället. Utifrån en analys av svensk migrationspolitik i efterdyningarna av migrationskrisen 2015-16 belyser Jon Nyhlén och Gustav Lidén den lokala förvaltningens betydelse för migrationspolitiken.

Migrationspolitiken i europeiska nationalstater förändrades radikalt som en konsekvens av den dramatiska ökningen av invandringen till kontinenten 2015 och 2016. Omfattningen av denna invandringsvåg till Europa och utvandringen från drabbade länder hade inte bevittnats sedan andra världskriget.

Sverige, tillsammans med några andra medlemsländer i Europeiska unionen, hamnade i den globala rampljuset som ett av de erkända sista värdländerna. Disproportionaliteten i mottagandet av invandrare över europeiska länder upprepades även i Sverige med ett ojämlikt mottagande i de svenska kommunerna. Medan vissa kommuner såg en befolkningsökning på mer än 4 % på ett år, helt enkelt på grund av att invandrare tagit in, avstod andra mer eller mindre från att ta emot någon alls.

Vidare upphör inte de mottagande kommunernas ansvar vid denna tidpunkt. Efter ankomsten innebär den efterföljande fasen att hjälpa individer genom processen att bli integrerade och etablerade i sina nya samhällen. De dramatiska händelserna under migrationskrisen förändrade också länders migrationspolitik. Svensk migrationspolitik var inget undantag. Betydande ändringar gjordes hastigt i ett politikområde där redan spända stat-lokala relationer kämpade för att hantera samordning, ansvar och finansiering.

Mot denna bakgrund finns det ett tydligt behov av att studera konsekvenserna för de lokala samhällena av de därmed sammanhängande förändringarna i politiken. Detta är ämnet för en ny bok som vi har gett ut. Vårt intresse för dessa frågor sträcker sig åtminstone ett decennium tillbaka i tiden. Det som började med att vi under 2011 var intresserade av mottagandet av invandrare i svenska kommuner har utvecklats till att hantera konsekvenserna av regelförändringar, med särskilt fokus på den lokala förvaltningsnivån.

Vi har under åren kunnat följa den ökande betydelsen och intresset för den svenska lokala nivån, både inom forskningen och från det politiska systemet. Statliga och internationella aktörer, beslutsfattare och forskare är nu mer medvetna än någonsin om vikten av den subnationella nivån.

Vårt perspektiv är att lokal migrationspolitik involverar två olika men relaterade typer av politik. Vi följer Tomas Hammar och kollegors klassiska distinktion mellan policyer som reglerar och fördelar invandringen av invandrare i lokala samhällen och policyer som reglerar den sociala integrationen av invandrare i deras nya lokalsamhällen. Vi hänvisar till det första exemplet som lokal invandringspolitik och det andra som lokal integrationspolitik.

Vi använder en blandad metod som bygger på olika data och som tar upp det studerade fenomenet från olika vinklar som möjliggör jämförelser över tid och mellan kommuner. Vår granskning av de två politikområdena bygger på olika typer av data, med analyser av båda typernas konstitution i Sveriges 290 kommuner samt tre fördjupade fallstudier. De valda fallen representerar två extremfall och ett typfall. Medan de två första representerar hur skillnaderna i den lokala invandringspolitiken maximerades, verkar den senare vara opåverkad av policyförändringar.

När det gäller lokal invandringspolitik finner vi bevis för att politiska resultat varierar avsevärt beroende på demografiska, ekonomiska och politiska faktorer. Våra fallstudier kompletterar en sådan bild genom att identifiera att solidaritet och instrumentella hänsyn, utifrån de lokala omständigheterna, tillmäts vikt vid utformningen av politiken. Att relatera omfattningen av invandrarmottagandet till kommunernas befolkningsstorlek visar genomgående att mindre kommuner ofta med en mer utmanande arbetsmarknadssituation är de största mottagarna av invandrare.

Att en liberal politik har utvecklats till en standardlösning för lokala myndigheter med en minskande och åldrande befolkning riskerar att andra viktiga aspekter inte uppmärksammas tillräckligt. Det är något som fick Sverige att implementera bosättningslagen som syftade till att komma till rätta med den ojämna fördelningen av invandrare i kommunerna genom att upphäva möjligheten för kommuner att besluta om de ska ta emot invandrare eller inte. När det gäller att forma den lokala integrationspolitiken finner vi att det finns variation mellan kommunerna. Vi såg att kommuner investerar olika i sin lokala integrationspolitik. Detta innebär variation i omfattning och inriktning.

Dessutom var en ökande aktivitet påtaglig i kommunerna efter migrantkrisen. Sättet på vilket politiken utformades var tydligt kopplat till hur invandringen uppfattades. När invandrare välkomnades i demografiska eller ekonomiska syften utformades den lokala integrationspolitiken utifrån att uppfatta invandring som ett permanent fenomen. Däremot, när den lokala invandringspolitiken var restriktiv och främst argumenterades som ett resultat av bostadsbegränsningar, formades den lokala integrationspolitiken genom att se invandrare som ett tillfälligt fenomen och det fanns en motvilja att ge specifikt stöd.

Vår studie av den lokala förvaltningsnivån i Sverige har startat processen att fylla tomrummet i tidigare empirisk forskning. Detta möjliggörs av den gemensamma analysen av både lokal invandrings- och integrationspolitik, täckt av en bred uppsättning rik empirisk data som behandlas på ett sätt med blandade metoder. Den jämförande karaktären av denna studie har gjort det möjligt för oss att nå teoretiska slutsatser som antingen kommer att lägga till, modifiera eller till och med bryta med tidigare kunskaper inom området. Vi hoppas att vi har tillfört nya insikter och värdefull kunskap till området för lokal migrationspolitik.